kolhydrater

Kolhydratsskräck

 

Ofta när man läser om “kolhydratsskräcken” som existerar idag ivrigt påhejade av stora tidningar som mest av allt vill sälja lösnummer och jagar “klick” på sina artiklar på internet så är det ofta hormonet insulin som är den stora boven. Insulinet beskrivs ofta som ett fettlagrande hormon. Det stämmer till en viss del men är långt ifrån hela sanningen.

Vad är då insulinets funktion i kroppen?

Det finns hela tiden lite insulin i vårt blod. När vi äter en måltid så höjs vårt blodsocker och mer insu-lin produceras i bukspottkörteln och frisläpps i blodet för att sänka blodsockret igen. Det sker ge-nom att insulinet “talar om” för kroppen att ta upp glukoset (som bildas vid nedbrytningen av kolhyd-rater) och lagra det för senare användning (energi till våra muskler) Glukoset lagras som glykogen i våra muskler och i levern. Är dessa depåer fulla lagras det som fett istället. Insulin har även lite andra uppgifter men de är inte lika relevanta för just det här inlägget. Därför kan vi ganska snabbt dra slutsatsen att tex LCHF´s vanliga förklaringsmodell kolhydrater -> insulin -> fettinlagring inte stämmer.

Kroppen söker hela tiden balans

Våra kroppar är på alla sett helt fantastiska. Den söker hela tiden balans för att må som bäst. Li-kaså sker när vi äter mat. Äter vi en måltid med mest kolhydrater och lite fett kommer det fullt logiskt att finnas mycket glukos i blodet och lite fettsyror. Då kroppen söker balans kommer vi först och främst lagra in glukoset i våra “förråd” till glykogen, så vi får balans. Likaså sker om vi äter en måltid bestående mest av fett och lite kolhydrater. Då kommer kroppen först och främst lagra in fettet för att återigen nå balans. När vi sedan under dagen behöver energi kommer kroppen främst att ta energin ifrån det vi har ätit mest. Alltså mest från kolhydrater om vi ätit kolhydratrikt och mest från fettet om vi ätit fettrikt. Så perfekt tänker då många efter att ha läst det. Har jag en kosthållning bestånds av mest fett, tex LCHF, så kommer jag att ha en högre fettförbränning och gå ner i vikt. Tyvärr är det inte så enkelt. För här måste vi även räkna in att vi lagrar in mycket mer fett när mål-tiden består av mest fett.

Varför fungerar då tex LCHF?

Antagligen för att äter man strikt efter något så tar vi automatiskt bort “skitmaten” från vår kost, vilket vi gör automatiskt när vi äter bra mat. Som tex, kakor, godis, glass osv (socker, transfetter) Vi kan även uppleva en mättnadskänsla av mycket fett då det är ganska mastigt att få i sig och att kroppen tar längre tid på sig att bryta ner det. Sköter vi det här bra så hamnar man ofta automatiskt på ett underskott av kalorier.

Gå ner i vikt

Vill vi gå ner i vikt (fettminskning) måste fettförbränningen vara större än fettinlagringen. Det är inga problem att optimera vår fettförbränning. Men har vi samtidigt en högre fettinlagring kommer vi ändå inte gå ner i vikt. Alltså är inte fettförbränning att likställa med viktnedgång. Utan det som spe-lar roll i slutändan är istället antalet kalorier vi äter kontra antalet kalorier vi gör av med. Komihåg att vi “förbränner” ingenting i våra kroppar på det sätt vi tänker generellt när vi hör ordet förbränning. Utan det som händer är att det fett vi frisätter och använder som energi, oxideras.

Så vad blir slutsatsen?

Ät bra råvaror. Ris, potatis och rotfrukter som exempel på kolhydrater. Kött, fisk, kyckling och ägg som exempel på proteinkällor. Nötter, avokado, kokosolja, olivolja, rapsolja som exempel på fett källor. Självklart även en sallad till måltiderna och då gärna gröna råvaror. Tex broccoli, grönkål, spenat osv.

Se till att hamna på ett kaloriunderskott och rör på kroppen regelbundet, den bästa medicinen för oss människor. Sköter vi allt det här så är vi på god väg mot en hälsosam viktnedgång.